Nej, nej, nej!

Jag tkr fortfarande inte om att köra bil.. Men måste ju, men varje gång de "kommer" ett ställe eller en situation där en möjlig olycka kan vara så spelas de upp i huvet på mig.. Håller jag på att bli knäpp eller!?:-O Tk ju inte precis att de e så kul att få alla dessa bilder uppspelandes i huvudet men vad ska jag göra.. Kan inte sluta köra och dessutom e de ju bra att fortsätta, och iaf försöka övervinna.. Men vet inte.. Hoppas att de försvinne snart iaf, för börjar ju bli väldans jobbigt:(

Så nu har jag bekännt de och bara en sak kvar..

Ta inte illa vid er om ni läser detta, för de e inget illa menat mot er.. Bara jag som vatt med om en massa tidigare och så.. Och de kan komma upp så lite då och då utan att de behöver vara ngt..

Efter lite saker som hänt i min/vår närhet så har minnen kommit tillbaka, dom jag kännde för ett år sen drygt.. När "mr. äckel" berättade att de jag kände på mig året innan dess var rätta känningar.. Han hade varit med en annan.. Inte en gång och inte tre gånger, massa gånger.. Och allt de blommar upp då de händer i närheten, känner med de inblandade och skit.. Ingen ska behöva gå igenom ngt sånt.. Jag kan då inte förstå vitsen med att gå till andra under tiden man har en pojkvän, sambo, man, flickvän eller fru.. Men de e ju jag de.. Och kan inte hjälpa att jag blir lite nojig då över mitt liv idag och om per skulle göra ngt.. Skulle jag klara de ännu en gång.. Alla säger ju att dom inte är sånna och inte skulle kunna göra ngt sånt mot mig eller ngn annan.. Men per har ju iofs vatt med om samma som jag, nästan.. Men iaf, så jag tror ju verkligen inte att han skulle göra så mot mig, men man kan ju aldrig vara säker.. Det är svårt att bygga upp en tillit till en människa och speciellt när man har en del hemska saker i "ryggsäcken" Men gå vidare måste man och det har jag gjort, men när sånnahär saker händer så kommer de ju upp en nojig tanke och det blir ju att försöka vifta bort den och prata om de.. För att inte förstöra det fina vi har.. Vill verkligen INTE att "mr. äckel" ska förstöra detta också..
Jag litar på din älskling men ibland känns de bara så svårt.. Och jag vet att du förstår de och jag jobbar på de, vi får göra de tillsammans:) För vi älskar ju varann;)

Nähä, nu har jag skrivit av mig lite så kan jag kanske lägga de bakom mig.. Iaf för ett tag:/  För en sån sak sätter ju sina spår och försvinner aldrig.. Är som en tatuering, inristan i hjärnan och går aldrig att ta bort.. Man får helt enkelt lära sig leva med de..

Och idag firar vi vår förlovning som egentligen äger rum imon men då jag jobbar mellan 14.30-21.00 och inte e hemma förren typ en timme senare och då kan man inte göra så mkt iom att vi båda jobbar på söndag med.. Jag börjar ju dessutom 06.45:/ Bättre å ta de idag ist då ju:P Får se vart vi ska äta:) Nåt myys ställe kanske? Och sen bio, men de skrev jag ju igår så;) Hehe..
Kom att tänka på en sak, då jag och per började prata så kallade han mig för myysboll och de va ett tag sen hn sa de till mig;) Jag fattade inte varför han sa de och tkr väl inte att jag fick nåt vettigt svar heller:P hehe Men lite annorlunda va de iaf:D

Undrar när mysans halsband kommer? Hade ju suttit fint med de nu;) Nu sk jag göra lite vettigare saker, typ att lägga mig i soffan eller nåt, blåser storm emellanåt så sola gör jag inte:P Och vill inte bränna mig heller, bara dumt.. Räcker med sol för denna dagen och gårdagen:P Haha
Ha de gott alla! Och förlåt om jag sårat nån i detta eller nåt annat inlägg.. Men måste få skriva av mig ltie.. Annars spricker jag:/

Kommentarer
Postat av: Dessie

Man måste få skriva av sej lite.. det är mkt därför jag tkr man har en blogg.. men jag fick ju sluta med de :S Puss!

2009-06-26 @ 14:36:34
Postat av: Sara

Ja man undrar helt klart varför du gifte dig om du nu absolut inte kunde förlåta honom...

2009-06-26 @ 17:27:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0